Inget att berätta känns det som men det har man väl alltid, det är bara det att man väljer vilket som är viktigt att lyssna på eller vilket som man själv tycker borde ut ifrån kroppen, hjärnan, själen. Slutar med Mirtazapin & jag vet inte om min kropp har reagerat på det. Känns så på något vis. P-piller som inte funkar som dom ska så jag bytte tillbaka till de jag hade innan men är orolig i alla fall...

Är på praktiken & blir glad när någon sa:"Jag har hör din låt Elin, den är så himla bra! Jag gillar den verkligen" & sen sa en som jobbar där: "Elin, om du vill så kan din låt vara med i Musikslaget, du kan väl fundera på det. Jag har hört alla bidrag, din har potential till att vinna". Först blev jag hysteriskt glad inom mig sen funderade jag på två saker, för det första, säger man så överhuvudtaget? Taskigt mot det andra kan jag tycka men det kanske bara är jag. För det andra - hur kan han tro det? Det finns säkert folk som har gjort bättre låtar OCH sjunger dubbelt så mycket bättre än mig. Men ändå så lockar det. Jag har gjort bort mig med min röst/tal/mun/sång så många gånger så det kanske bara är att fortsätta. Vissa har sagt när jag har sagt nej: "Vad har du att förlora?" Tänker efter....ja, vad? Att göra bort mig kanske. Att jag kommer sist (vilket jag skiter i - egentligen.) Jag har inte svarat & jag vet inte om det är för sent nu. Vill men ändå inte.

 

Håller på med en till låt men jag får inte till texten, jag kommer inte på någon till den andra låten jag gjort. Den första heter "Simon" & den gick hur fort som helst att göra & skriva text till.

 

Nya kläder....