❄ 𝄞 Va snäll mot dig men hur gör man? 𝄞 ❄


💎 💎


6
Torsdag
13.31
Idag kom det 2 arbetsterapeuter hem till oss. Jag var nervös för att jag är van o slåss med dom, arbetsterapeuter. I Göteborg är man bara till besvär & får en att hata sitt liv ännu mer men va man redan hade gjort.
Skrika - jag har ju för fan inte valt att va rörelsehindrad jävla kärrinng.
Men det behövde jag verkligen inte idag. Ska titta på en ny manuell rullstol. Min är gammal o jag sitter inte bra alls i den. Jobbigare att rulla när man inte sitter som man ska. I Göteborg skulle jag behövt h en slägga (nej jag överdriver inte ens lite tro det eller ej) att slå på rullstolen för att få en ny. Måste var hur trasig som helst.
Sen var det lite handtag i hallen som jag måste ha för att kunna förflytta mig från elrullen till den vanliga & tillbaka. Som det är nu så måste Marcus hjälpa mig. Å jag kan ju inte be han hela tiden. Dessutom så kanske jag vill ute när inte han är hemma.
Hoppas att dom grejar det så fort om möjligt.
 
Pluggar lite. Det är kul men så sjukt complicated med alla dessa s & inte s. & grammatik & när det ska vara apostrof hit å dit. Böjningar av ord, böjs det överhuvudtaget & allt va det handlar om. Jag vet att man inte lär sig saker på en sekund men jag har varit så dum mot mig själv i alla år. Jag säger INTE att jag är tillbaka i det där djupet, det är jag inte. Bara fick flashbacks att jag HAR trampat på mig själv & tyckt att jag är värdelös att jag inte kan. Alla andra lärde sig saker så snabbt medans jag kämpade med saker som jag antingen lärde mig eller inte lärde mig alls för att mitt minne är inte som det ska alltid.
Fått höra att det är från födseln också. Hata. Mitt minne är inte logiskt över huvud taget.
jag kunde ha svårt för att hitta på nya ställen (det har väl alla men för mig tog det dubbelt så lång tid)
medans jag kommer ihåg dagarna på dagis.
Jag kommer ihåg min första konsert men jag vet inte exakt vad vi åt i förrgår.
Några exempel.
Men som jag sa. Jag försöker (mentalt) att inte slå ner mig själv med en slänga.
 
Musik. Fan va rensar all skit. Can't live without this mysterious beautiful drug.

❄ 𝄞 Thoughts and tired of many things 𝄞 ❄


💎 💎


4
Tisdag
17.09
2 möten idag. Först kl: 10.00 var jag på S:t Lars väg, där jag hade möte med 2 människor. Arbetsterapeut & kurator.
Marcus & jag körde dit igår kväll för att jag skulle veta ungefär vart det var. Fick massa flashbacks när Marcus sa att det har varit en psykiatrisk avdelning. Det är eller har varit ett sjukhus en gång i tiden. Kommer inte ihåg vad han sa att en del av byggnaden är fortfarande det eller om dom har flyttat helt. Hur som helst. Fick lite flashbacks från augusti (2011(?) ) då jag fick åka ambulans till psykakuten i Göteborg. Blev inte inläggad men ändå fick jag flashbacks. Tyckte det va jävligt obehagligt. Där jag hade möte såg inte så mycket ut som ett sjukhus - inte så värst i alla fall. Men eftersom jag visste om att det var det det var för många år sen så gick det inte att tänka bort.
Obehagligt va det i alla fall. Lite kul eller trakiskt å säga (förlåt i fall nån tar illa upp) men kändes lite Gökboet (om nån har sett den) Plus lite av va Marcus sa men det förblir hemligt. Lämnar det obehagliga nu. Häpp.
Mötet med arbetsterapeuten slutade med att det bestämdes att jag förhoppningsvis ska kolla på en ny vanlig rullstol & att dom ska komma på hembesök i slutet av januari typ.
 
Kl: 15 va jag på ett annat möte med färdtjänsten här i Lund. Tyvärr är det inte så mycket att säga om det. Blir trött så fort jag tänker på det. Trött & arg för att jag måste leva i den världen bara för att jag föddes med syrebrist & inte kan gå. Hatade den jag var & blev, hatade mig själv under den timmen med henne.
Det som får mig att inte känna mig flexibel. Inte kunna ta buss hur enkelt som helst. Att allt måste vara så förbannat inväcklat bara för att det blev som det blev den dagen jag kom.
 
Har gjort en tråkig läxa i engelska. Den förra - första va ju kul. Nu var det tråkig. Till & med å svenska va den sjukligt tråkig. Nu är halva gjord & det får läraren va nöjd med. on vet själv att den va svårt.
 
Jag behöver en kram nu efter den här dagen. Fan jag tål ju ingenting.